 |
|
Den stora kulturkampen i världen utkämpas inte mellan den islamska och den kristna världen, som Samuel P Huntington hävdar, utan mellan en rationell syn på världen och en religiös.
Vi ser ”nyandlighet” överallt. I västvärlden är det företeelser som New age som gör anspråk på särskilda insikter eller sekter som skådat sanningen ( och ofta säljer den dyrt) . USA leds av en krets bokstavstroende fundamentalister som vurmar för stolligheter som ”intelligent design”, vilket bara är ett annat ord för skapelseberättelsen Halva den amerikanska befolkningen vill kasta ut darwinismen ur skolan och ersätta den med skapelseberättelsen. Hur kommer framtiden att se ut om fundamentaliserna får råda?
Några av de riktigt stora konflikterna ute i världen hade vi kanske sluppit om inte religionen haft ett sådant grepp om människor som den har. Religionen är ett kraftfullt förtryckarinstrument för att hålla befolkningar i schack. Den ayatolla som blir trodd när han talar i Allahs namn behöver inte ta hänsyn till upplysningens idéer om frihet och demokrati. En katolsk påve som i Guds namn förbjuder aborter och preventivmedel för HIV-smittade vållar samtidigt oändliga tragedier. Världen hade förmodligen varit bättre utan gudar och avgudar.
Man skulle kunna tycka att när 95 procent av alla vetenskapsmän som någonsin funnits lever idag, så skulle vetenskapen ha en solid ställning. Men så verkar det inte vara. Det irrationella, mystiska, oförklariga, gudomliga, vidskepliga utövar en stark lockelse på många. Och kan förstås ge en och annan tröst och trygghet också. Rationaliteten nedvärderas allt oftare. Sanningen påstås vara relativ. Ingen tänkande människa kan se det så.
Filosofen Ingemar Hedenius i boken Tro och vetande gick 1949 till angrepp på allt som han såg som intellektuell ohederlighet och kyrklig dogmatism. Mångas ögon öppnades. När vänstervågen kom på 60-talet förde den med sig en ny tro, tron på marxismen som frälsningslära. Hedenius åkte in i bokskåpet.
Christer Sturmark som är ordförande i förbundet Humanisterna vars budskap är att det finns en mening med livet utan evigt liv och att det finns en moral utan en straffande Gud, tar upp Hedenius tråd i en bok med titeln Tro och vetande 2.0 . I den aktualiserar han för en ny generation debatten om obskurantism och förnuft. Delvis sker det i pedagogisk dialogform , delvis i utredande avsnitt om sådana spännande saker som vetenskapsteori och fritänkandets historia. Måtte debatten skjuta fart igen mitt i allt larm om nya vidskepligheter! Vad världen behöver är inte mera fundamentalism att fly in i utan mer öppna ögon och förnuft.
Det är svårt att bevisa Guds existens. Men det är ännu svårare att bevisa hans icke-existens, vilket är vad religiösa debattörer brukar kräva av ateister. Det är orimligt. Vad gör det sannolikare att ögat skapats av någon gud än att det är resultatet av en biologisk utveckling? Inget.
För de flesta ateister är förmodligen teodicéproblemet avgörande för hur de ser på gudstanken. En gud kan inte vara både allsmäktig och allgod som världens ser ut. Men vad slags gud blir det om han saknar den ena eller den andra egenskapen?
Lennart Hjelmstedt
fd chefred Blekinge läns tidning
|
|
| |
|
|
|
|
|
